Just ja, det ar jag som skriver.

image113
Froken Carlsson haller sig pa replangdsavstand pa Bahamas

Alla vi kvinnor ar varda en Oscar.

Hur manga av er har nagon gang velat slippa sexa med mannen i erat sallskap? Att ni kanner att ni verkligen inte orkar eller att filmen som visas pa tv'n framfor er ar mycket intressantare,
ALLA (?)
Ja? For alla har val nagon gang kommit med lama eller rent utsagt lojliga undanflykter for att slippa. Jag kan i alla fall stracka upp handen i akta skolandastol och erkanna att jag i alla fall har gjort det (mamma och pappa, forlat att ni maste lasa det har....)
Jag kan ju inte vara den enda som gjort det..?


Vi har de klassiska:

  • "jag har mens.." - Med en latt suck efter sa att killen tror att du verkligen vill men inte kan eftersom ingen av er ar speciellt sugen pa att kora emot rott. Sen har de flesta killar en tendens att bli illamaende eller acklad bara de hor ordet "mens".
  • "jag har ont i huvudet" - migran ar inte nagot som forsvinner direkt, och om killen inte tror att han ar nagon typ av varktablett sa far du garanterat den lugna stunden du stravat efter.
  • "jag ar alldeles for trott, vi sover istallet.." - det ar ett simpelt faktum, manga killar ar helt enkelt mysigare att bara sova med.

De var de simplaste (kan man kalla dem det?) som jag kunde komma pa. Sitter ni pa nagra bubblare i bakfickan? Hit med dem! Man kan ju inte alltid skylla pa mens, t.o.m killar ar sa smarta att de synar den bluffen efter ett tag. Fast om man tankar pa alla generationer av fejkade orgasmer fran varan sida, sa har mannen inte genomskadat oss an. Sa varfor skulle de genomskada denna?

image112

xoxo,
M.


Ms. Cool, Maja Cool.

Jag har kopt en fodelsedagspresent till mig sjalv idag, en Betsey Johnson-vaska. En svart, behandig sak, precis vad jag behover just nu. Med den och mitt Coach-fodral till iPoden och med mitt Ugg-fodral till mobilen sa kanner jag mig suuupercool, ni anar inte:)

Maste nastan demonstrera!
image111


Jag tankte ta en lang promenad och rensa skallen lite idag, men sen insag jag att vi har -15grader idag, fattar ni?!?!?! Det ar helt sjuk. Varldens vinter, fast utan sno. Sa jag satte pa mig Uggsen och satte mig i den gigantiska bilen och korde till Loehmanns en svang innan jag skulle hamta barnen. Nu ar de pa svenska skolan och jag har en stund for mig sjalv, skooont. Bara ha tyst runt omkring sig. Kanner mig sa lugn jamfort med hur jag var hemma. Da kunde det vara dagar da jag var pa helspann konstant, helt utan anledning. Nu kanns det ofta som om jag ar i nagon form av trans, jag vandrar runt pa mina sockervaddsrosa moln.
Det ar skont att jag har mitt projekt, har sagt att jag ska genomfora och avsluta det och tamifasiken (ursakta spraket) sa ska jag det! Jag ska visa min starkaste egenskap, namligen att jag ar sa frutansvart envis. Envis.. Ar det en bra egenskap eller en dalig? Vad tycker ni? Har funderat pa det innan, och jag ser den som positiv, faaaast, manga ganger kan den vara extremt negativ. Som nar jag brakar med nagon, da vet jag hur jobbig jag kan vara, bara for att jag vagrar att ge mig. Jag ar en sanhar manniska som ALDRIG kan ha fel. Eller jo ibland... Men inte ofta!

Jag har inget vettigt att skriva, dagen har inte innehallit sa mkt att de har sagt spinn pa hjarnverksamheten... Aterkommer nar jag har en gnutta smarthet att erbjuda.

xoxo,
M.