U S and the A.

Nu är det bara några timmar kvar tills jag sitter i planet tillsammans med älsklingen mot destination Newark. Känns helt underbart att dagen redan är här, att vi ska vara borta i nästan en månad, att få komma ifrån och bara vara vi två (med Anna och Andreas en vecka) och slippa all den där stressen som har legat i luften hela vintern pga. allt jobb i Trysil. Nu har vi några lediga månader, och som vi ska njuta av dem!

R-e-u-n-i-o-n.


Imorgon lämnar jag en favorit för att återförenas med en annan. Jobbigt men underbart på samma gång, får ju pussa och krama på min långskånk till man igen, något som det var alldeles för länge sedan.

Försökte hinna med tusentals saker igår (inför resan) men det slutade med att jag somnade i soffan framför tvn. Vaknade inatt och hade ingen aning om var jag befann mig, med vacklande ben staplade jag mig in till sängen för att somna in till tonerna av Lady's snarkningar.

Om en stund ska jag och mamma ut till Valbo för att kika i lite butiker, är i stort behov av ett par sandaler och lite andra småsaker innan vi far. Känns som om jag glömt att packa ner ett dussin viktiga saker, sånt som man inte får glömma hemma. Kanska på tiden att jag gör min vanliga lista så att jag inte gör en tabbe eller två?

Nej usch, nu måste jag vakna till, en prommis får vara på sin plats.

En rad eller två...

Var några dagar sedan jag skrev något här i bloggen. Har helt enkelt inte haft tid eller ork till att skriva.. Nu är man ensam igen och vips så hamnar man allt mer framför datorn och hinner klinka ner en rad eller två.

Helgen har mest bestått av ofantliga mängder alkohol, fuldans a la Wow Jocke, flosklar to the limit och överflöd av skratt. Vi har ett kanongäng; jag, Maja, Mickan, Linda och Malo, som visade var skåpet skulle stå på två av Gävlestads uteställen. Resulterade i att någon var med på vimmelbilder, någon gick på efterfest liknande en nödig kossa, någon fick en stjärna uppkallad efter sig, någon/några fick napp på kroken och alla var nästintill döda idag.
Är det inte en liten standard att slänga in kommentaren "jag ska aldrig dricka igen", dagen efter man varit ut? Vi körde den igår och idag (eftersom vi inte kunde låta bli flaskan/flaskorna närmare kvällen igår). Mamma fick även vara med på våra tjejkvällar, dock tror jag att drinken jag gjorde till henne första kvällen var lite för stark eftersom hon somnade i fåtöljen kl23 med fem kacklande, skrattande fyllekajor en meter bort, och för att inte glömma musiken som spelades på max. Mamma besitter förmågan att kunna stänga av helt enkelt. Kul att hon ville vara med lite, även fast hon tackade för sig lite tidigare än oss andra.

Har varit tokroligt att vara tillbaka i Gävle och träffa alla sköningar igen, är ju så mycket roligare att vara här och röja än i Leksand - fart och fläkt, sånt som vi alla självklart gillar:) Ser fram emot sommaren, kan ju inte bli mer än lyckad efter vad förra sommaren hade att bjuda på; mysiga kvällar på Berggrenska, drinkar på Brända, middag på någon av de mysiga restaurangerna och att bara strosa runt på stan med de som står en nära. Sommar kom nu!

Nu är det bara en dag kvar, sen så är det USA för hela slanten! Nervositeten börjar komma krypande och packningspaniken har tagit över min bakfulla skalle. Vad ska man ha med sig? Hur mycket ska man ha med sig? Har jag alla papper och pass?
Det är tydligen stekhett i Verona nu, något som uppskattas till tusen (kanske lite mindre av Anna som inte riktigt är lika kär i värme), så shortsen och klänningarna ligger självklart i väskan, redo att användas istället för alla dessa vinterkläder jag traskat runt i den senaste tiden. Aaah, värme..

Nej nu babblar jag som vanligt, en rad eller två blev hundratals rader....